ROBIN RAPPORTERAR: Om jobb

Vi har i alla fall lyckats hitta ett farmjobb nu, typ. Det ligger utanför Moree i norra New South Wales. Vet inte så mycket mer om jobbet i dagsläget, förutom att vi måste skaffa Telstra istället för Optus då Telstra är den enda mobiloperatören som fungerar där ute, och att vi måste bära hatt för att det blir varmt.

Hur gick det till? Vi la ut en annons på Gumtree, fick svar från en tjej som hade jobb åt oss som betalade $10 i timmen där man jobbade 12 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Lönen skulle dessutom successivt öka eftersom man lärde sig mer.

Ett dygn senare mailade hon och sa att hennes man redan hade kontaktat en annan kille utan att hon visste om det och då fick han jobbet istället.

Ett dygn senare så mailade hon igen och sa att hon kanske hade jobb åt oss ändå, hos hennes styvfar som hade en ännu större farm med lättare jobb o.s.v.. Hon frågade om vi var intresserade, vilket vi var så klart.

Ett dygn senare ringde en kille upp mig och kollade bara lite saker, om vi hade körkort o.s.v.. Han frågade när vi kunde börja, och sen var det klart egentligen. Vill helst inte ta ut nåt i förskott, men jag ringde nyss och bekräftade att det fortfarande är on so to speak. Och det var det.

Planen då: Vi skall åka upp till Byron Bay den andra januari, hänga där och i Nimbin några dagar till den åttonde januari då vi tar bussen till Moore och blir upplockade där. Och sen knegar vi ett tag där tills man har fått lite deg

Gött! Nu är det nyår. Mer om det sen.

Robin

JONI Rapporterar: Vodka

Vi var ute igår, förfestade hos våran quentin mitt i centrala Sydney! Det var kanske 11 franska människor men det var ändå bland dom bästa förfesterna någonsin (iaf den bästa i Oz), därefter blev vädret dimmigt....

Vaknade upp idag (sant) och gjorde igenting framtill jag, Robin och Maria drocg på restaurang och åt god steak! Idag bestämde vi oss för att festa igen, visst har vi bra fantasi?


På söndag drar vi från detta! Bussen går upp mot Byron Bay, antingen ska vi börja surfa eller så börjar vi jobba. Om vi inte jobbar ska vi även dra till Nimbin som är ungefär som en fristad så man får i princip göra vad man vill ( med det menas: man får röka vad man vill).


Två sköna bilder jag hittade på Google vid en sökning på "Byron Bay", ser väl ändå ganska okej ut? :D Den där bilden med berget/vattnet var väl skön den också..

 



Klarrapport
/ Joni.

JONI Rapporterar: Fågel-tvätturken

När man har tråkigt då och så här borta så gör spelar man in filmer...(dubbelklicka för att se i Haj Definition)

JONI

ROBIN RAPPORTERAR: God jul & gott nytt år!

Hallå eller!

Ville bara passa på att önska alla en god jul och ett gott nytt år, som man brukar göra i Sverige. Hoppas ni får ett par riktigt trevliga helgdagar - det förtjänar nog många av er. Kanske inte alla, men en del i alla fall.

Var har vi gjort idag? Har skickat iväg första batchen med vykort (ungefär två månader för sent), men har du inte fått nåt så behöver du inte vara orolig - det kommer en till batch. Och det är verkligen svindyrt, så jag hoppas ni blir glada! Har ni inte fått nåt efter andra batchen har jag antingen glömt er eller så förtjänar ni inte ett vykort. Hähä. Skämt å sido, det blir väl runt en 20 vykort jag skickar för totalt sett kanske 350 kr.

Nu har vi har precis lagat en riktig middag, eller ah... Joni har, och jag har käkat den tillsammans med han. Köttfärssås och pasta - så jävla gött.

Ikväll blir det lite Wicked och lite vin för min del. Joni kör på whiskey och Cola. Och så kommer vi gå på Ministry of Sound (Hook n Sling och Tommy Trash) som besöker Coogee Bay Hotel. Det kommer bli sjukt, sjukt, sjukt och wicked.

Imorrn är då vi kommer fira julen, precis som australienare, på stranden med lite julklappsutdelning och gott sällskap av "familjen". Kanske utgång på kvällen.

What's more? Vi hade besök i köket idag igen, av en fågeljävel. Han var först inne imorse, och flög sedan ut efter att Joni spelat in en film med fågeln som huvudrollsinnehavare. När vi (= Joni) lagade mat kom han tillbaka; Joni jagade ut han, gick på toa och så går jag in i köket. Ni tror inte jäveln är tillbaka? Jag jagar bort han och går och sätter mig vid datorn. När Joni kommer tillbaka en minut senare till köket - vem är där då om inte fågeljäveln? Envis jävel är vad han är.

Nu är det väl dags att börja klunka lite vin... På återseende!

Robin

JONI Rapporterar: Första fylle-inlägget

Okej! Såhär är det.... Vi börjar förfesta lite lagom hemma, bl.a. På vår balkong. Den enda som dricker alkohol på riktigt är dock jag. Vi kör sanning och inget ( istället för sannnng och konsekvens) typ två timmar, efter detta vaknar jag upp gåendes på typ north bondi, kanske 40min walk till bondi, jag går, går och går mycket mer längs krokiga vägar och många kackerlackor för att nå bondibeach... Av någon anledning så har jag smak av kebab i munnen också...(när åt jag denna?)

Jag hittar till bondibeach, väntar en halvtimme säkert brevid en man med speciell kraftig odör och stil, det kom fram en buss, jag plockar upp två st busskort som jag inte känner till, båda är ostämplade student-cards, jag stämplar ett av dom men det piper, jag sätter mig ändå (inget händer). Jag hoppar av vid ett välbekant ställe, oxford street ungefär! Sitter och väntar kanske en halvtimme men ingen buss kommer. Efter en stund kommer det två st uberbögar med en handikappad kille, han sätter sig brevid mig och är allmänt full. Tiden går och jag undrar om han är hög, jag hoppas att han inte är det för jag orkar inte det just nu. Tillslut så går det så lång tid att jag ropar in en taxi för båda oss (han ska tydligen till coogee), under bussfärden så frågar jag honom vilken favoritmusik han har, han svara att han älskar "roooooeck en roell", thats fine by me, jag undrar sen vilken favoritartisthan har inom "rooooooexk en roooooel"' han svarar: "britney Spears" ............taxin stannar och hoppar ur till slut. Just då märker jag även att dom 60 $ jag hade innan äventyret är borta, troligtvia spenderat dom på alkohol (var vet jag inte isf), jättemånga busskort (kan tänka mig hur dryg jag måste varit på 7eleven lr vart ja nu köpte dom), eller helt enkelt bara tappat dom, som jag gjorde med 100$ för två veckor sedan, +1

Knackar på i kanske 10sek, sen kmr Alex också hem exakt då (oddsen?), kmr in, töntar mig med ipaden, dödar en riktig stor kackerlacka på mattan brevid min säng, rekord inomhus tror jag.

Paddys market idag (fan kl e 6.00) och royal national park imorn!

/Joni

ROBIN RAPPORTERAR: Festa på A-listklubbar

Vilken partyhelg! Nästan helt dramafri, dessutom. Helt fantastiskt.

Fredag

I fredags var jag, Joni och Anna ute på The Ivy för att träffa nån av Annas kompisar som var där med sina kompisar. Ett helt gäng svenska tjejer i alla fall. Och The Ivy - vilket ställe alltså.

The Ivy ligger centralt på George St och har i princip en egen gränd dit man går om man skall in till klubben. I gränden var det en sjuk kö för att bara få visa legitimationen för att kunna gå vidare in och betala o.s.v.. Vi gick i alla fall förbi majoriteten av kön, egentligen utan att jag ens visste om det, och hamnade långt fram. Visade legget och gick vidare.

Då skulle vi in till första delen av The Ivy - den delen dit "vanliga" människor alltid brukar komma in - och vi trodde då det skulle vara gratis, vilket det självklart inte var. Det var dessutom en relativt lång kö för att få komma in där. $15 inträde, och $20 till för en öl och en Red Bull Vodka i baren.

Själva lokalerna är helt fantastiskt - helt annorlunda från någon klubb jag någonsin sett. Alldeles för fint för att räknas som en nattklubb, men ändå utan den torra stämningen och ytligheten som kan återfinnas på typ Stureplan. Hyfsad musik dessutom.

I vilket fall möter vi upp Annas svenska kompis (och hennes kompisar) på övervåningen där och snackar med dom ett tag. Vi går sedan ut tillsammans med dom andra svenska tjejerna för att försöka komma in på den lite "exklusivare" delen av The Ivy där det finns pool och grejer. Där är det en ännu längre kö, och inte alla kommer in dit heller. Vi kom dock in - kan det ha att göra med att vi gick tillsammans med typ sex stycken blonda tjejer? Mycket möjligt!

I vilket fall åker man då hiss upp till kanske femte våningen eller någonting för att komma till poolområdet. Och det var så jävla skönt ställe. Där kunde man stå på grundet i poolen, dansa till typ tropisk house, ta en cigarett samtidigt då stället var open air, och titta upp på Sydneys skyskrapor. Riktigt, riktigt skönt ställe. Dessutom sköna människor - helt annorlunda från Sverige. Folk var väldigt pratglada och respektfulla till skillnad från typ alla svenska klubbar.

Vi gick även runt på några av dom andra dansgolven som fanns där. Stället är helt enormt och jag tror inte jag hann se allting i och med att det är flera, flera våningar. Har ingen aning om hur många våningar det är egentligen, men jag hann i alla fall se typ tre dansgolv under tiden jag var där.

The Ivy har själv utnämnt sig själv till "Sydneys most exclusive nightclub" och det måste man väl hålla med om, i alla fall av alla klubbar jag sett hittills. Fem stjärnor till The Ivy.

Efter The Ivy gick vi på Donken och tog en snabb cheeseburgarmeny innan vi begav oss till Scruffy Murphys - dräggstället nummer ett. Visserligen var det rätt roligt där den kvällen, men ändå. De kanske spelade lite väl mycket Black Eyed Peas för min smak.

Anna kunde i alla fall välja och vraka bland alla killar den kvällen - tror utan att överdriva att det kanske var sex stycken drägg som försökte dansa med henne inom loppet av en halvtimme, typ. Om man gillar drägg så är stället perfekt i alla fall.

Lördag

Vaknade upp relativt sent på lördagen av naturliga skäl. Var riktigt seg och det verkade inte hända så mycket förrän väldigt sent. Efter ett tag kom dock kvällen igång;

Var på White Revolver med Terlingsystrarna. Har berättat om det stället förut, men det är i vilket fall en riktigt skön "undergroundklubb" vid Bondi Beach. Det var relativt seg kö in dit, och när vi väl kom fram så sade entrévärden: "Membership only tonight" och självklart har vi inget medlemskap där. Vi visste inte ens att det fanns.

I vilket fall lyckades Lovisa snacka in oss, och så var vi där och dansade. Musiken var lite annorlunda; det var housebeats men över housebeatsen så var det poplåtar - typ alltifrån Oasis till Christina Aguilera. Häftigt ett litet tag innan man blev less, då det kändes som ett enda långt medley.

Stannade där ett tag, Maria tog en gratis Cola och Lovisa frågade entrévärden hur man fick medlemskap innan vi gick ut. Tydligen skall man gå med i deras FB-sida och därifrån bjuder dom in folk att bli medlemmar. Entrévärden passade även på att säga att inte ens hon hade fått medlemskap, så det verkar vara ganska exklusivt.

Kikade även runt lite på Facebook och hittade Dj Shipwrecks sida. Han brukar lira på Side Bar, har även sett han på World Bar och enligt den sidan är han varje vecka och lirar på "flera av Sydneys a-listklubbar", bl.a. White Revolver, Golden Sheaf, Piano Room och The Club. Han verkar i vilket fall vara större än man först trodde.

Efter White Revolver sökte vi upp McDonalds; dom hade dock stängt, och likaså Burger King. Osis. Vi skulle då ta bussen hem där vi mötte Hakim och den äckliga franska tjejen. Pratade med dom i typ fem minuter innan en nya zeeländare kom och frågade oss om vi skulle till Randwick Jn; vilket vi skulle. Han erbjöd sig att betala majoriteten av taxin om vi delade en taxi med han, och det lät ju bra så det gjorde vi.

Taxichauffören var helt värdelös och hade inte en aning om vart det låg, så Marcus (som nya zeeländaren hette) fick guida han till Randwick Jn. Väl där betalade Marcus hela taxin, så det var ju nice. Vi hoppade av vid en bar och Marcus frågade oss om vi ville gå in och ta en öl. Klart vi ville det.

Marcus bjöd sen laget runt - alla som ville ha. Eftersom Lovisa skulle jobba idag så gick hon hem tidigare, men jag och Maria stannade och spelade biljard mot Marcus och några andra australienare som hängde där. Första gången fick vi dyngstryk då Marcus körde tillsammans med den australiensiska killen, men andra gången var det desto tätare då Marcus körde tillsammans med en av dom australiensiska tjejerna (Bianca) istället.

Därefter vandrade vi hem, och när vi hade slocknat så kom Anna som vanligt in flera timmar efter alla andra och väckte oss då tydligen två randoms skulle sova hos oss inne i vårt rum. Jahapp.

Anyhow... Det om den helgen. Riktigt skön helg - kan ha varit skönaste festhelgen hittills. Kan starkt rekommendera både The Ivy och White Revolver till alla future Sydneysiders.

Robin

PS. Har hört att det är kallt hemma. Det är det inte här.

JONI RAPPORTERAR: Akta er för en självmordsbildbomb, för tidigt?

Nu kommer självmordsbildbomben! Dock är det mer än 6 bilder...

Kan berätta att vi igår var på Bondi och hade det trevligt vid stranden, vi var ett gäng på kanske 10 pers som körde Sanning & Konsekvens, blev lite roliga konsekvenser. Idag har vi tagit det extremt lungt, vädret har varit växlande med ösregn och halvsol därefter, just nu ser jag även att sydney centrals himmel lyses upp av spotlights :) coolt! Har även beställt 5st dosor! 2st Gene stark white, 2st gene white, 1st Chanini khanini!




Iförgår.
Jag, Maria & Sigrid drog från hemmet för att besöka våra bekanta på WakeUp, när vi just kommer innannför wakeups portar så kommer dom dock så vi alla drar till Central Park och dricker där istället!
Allt är ganska ordinärt, vi kör Sanning&Konsekvens, någon va tvungen att chestbumpa med varandra, ta aav sig toppen, visa sina favoritsexställningar et.c. Mitt under leken så känner jag att någon typ knackar mig på axeln, vänder mig lätt om men ser ingen där, bryr mig inte om det men sen frågar Hakim: "Vad har du på Axeln joni?", då visar det sig att en jävla fladdermus har bajsat på min skjorta... (vad ska jag göra med min fuckin skjorta?), inte många som kan säga det!

Vi drar vidare till SideBar, drack en redbullv. och hade trevligt men dom stängde 2 AM så vi drog vidare till Scruffy Murhpys, där träffar jag bl.a en kille från Umeå på något sätt, han känner även några jag känner också samt några från mitt ex. jobb. Förutom det så är allt en stor dimma... Dagen efter så vaknar jag upp typ 50 $ fattigare än vad jag borde vara, frågar Maria ifall det hände något som jag inte kommer ihåg; "Ja, du köpte ju två redbullvodka men drack båda själv, sen köpte du även en macka på 7Eleven et.c", satte mig tydligen brevid en hora på bussen också, men valde att lämna platsen efter 5min (av någon anledning), kom hem vid 5 slaget nångång. Nuuuuuuuu ska jag göra något annat, kanske Skypa?




Abu dhabi.



Bondi Beach.

Joni C.Johansson

ROBIN RAPPORTERAR: How to kill a monster 2: The Grasshopper

Ännu ett monster har lyckats ta sig in i mitt fort. Likt den förra inkräktaren, spindeln, så går även denna inkräktare samma öde till mötes. Denna fiende kallar vi för "hopper".

ROBIN RAPPORTERAR: Nielsen Park & Parsley Bay

Ännu en dag med vackert väder. Vad gör man? Vi hade kunnat dragit till Coogee Beach, som vanligt, men nej... Inte om jag fick bestämma. Eftersom nästan alla var lediga tänkte jag att vi kunde hitta på nåt nytt.

Frågade då min australiensiske vän Dan efter tips på sköna ställen. Han rekommenderade då Nielsen Park och Parsley Bay som ligger långt norr om Bondi. Resan dit tog ganska lång tid, särskilt som att staden var lite mer packad än vanligt då Sydney hade fått finbesök från staterna. Oprah, ni vet den svarta tjejen med mycket deg, hade intagit Sydney Opera House och således var Circular Quay avstängt (dit bussarna vanligtvis går). Plus att det var nån idiot som hade krockat in i en buss som gjorde att vår buss mot Vaclause (där ställena ligger nära) vart försenad.

Anyhow, en 45-minuter eller något sånt busstur senare var vi framme vid Vaclause Heights. Därifrån fick vi gå en bit innan vi mötte vår första destination - Shark Bay.

Utsikten från Nielsen Park

Shark Bay i Nielsen Park

Shark Bay var en riktigt fin, liten strand med både ett hajnät (eller nåt) och ett mysigt litet café på sidan om. Väldigt stämningsfull plats utan särskilt mycket turister. Var däremot mycket barnfamiljer där så det var trots turisttorkan ganska livat.'

Vi stannade där och käkade lite grand innan vi begav oss vidare mot nästa destination: Parsley Bay.

Där hittade vi ett häftigt litet vattenfall, och Lovisas skarpa judeögon såg även en tjugolapp glimra där uppe i vattenfallet. "DEN MÅSTE JAG HA!" tänkte hon, självklart. Och så var vi tvungen att ta ner den (och självklart splitta på den eftersom alla vi är judar). Hur det gick? Se videon nedan. Vi filmade det självklart. (Och jag kan också passa på att nämna att det kanske inte ser så farligt ut, men när vi lyfte upp Maria på stenen så stod vi på en stenkant med ett hål nedanför oss - så man kan med ganska mycket överdrift säga att det var livsfarligt).

Parsley Bay kändes annars som typ paradiset för mig. Det hittills häftigaste stället jag varit på i Sydney. En jätteliten strand där det knappt var några människor över huvud taget, med en bro typ hundra meter från stranden därifrån man kan hoppa om det är högt vatten (vilket det tyvärr inte var när vi var där - så vi hoppade aldrig).

Vi såg dessutom en ödla, se nedan, och en livs levande krabba vid vattnet. Bara sånadär småsaker som gör att det verkligen känns att vi är långt, långt ifrån Sverige.

Parsley Bay

Ödla vid Parsley Bay

Joni våldtar tjejer vid Parsley Bay

Joni, Anna, Robin vid (eller i) Parsley Bay

Parsley Bay

Anna splashar mig och Joni utan förvarning :'(

Peddo-Johnny och Peddo-Robert jagar efter Lill-Lojsan

Efter Parsley Bay tog vi bussen in till stan igen, och när tjejerna försökte få en glimpse av Oprah, vilket de självklart inte fick, tog jag och Joni en god pizza på Domino's.

$6 pizza på Domino's.

Efter pizzan drog vi självklart hem, och då var ju problemet att jag hade glömt nyckeln och tjejerna fortfarande var kvar i stan. Vi gick då runt i Randwick Junction (centrum) på bl.a. en kinesaffär där de hade massa häftiga saker. Bl.a. chilinötter, vilket annars är väldigt ovanligt att hitta i "vanliga" affärer här nere (jag vet, det är sjukt). Iofs inte så häftigt just det, men jag köpte å andra sidan en blåbärsfanta som är lite mer häftigt. FYI: Den smakade blåbär.

Och eftersom jag i princip har varit nykterist i två dagar så ville jag fortsätta på det spåret och orkade inte följa med ut. Joni följde dock med Maria och Sigrid ut, och kom tillbaka med minnesluckor som vanligt. Bäst på fest? Typ det!

Tydligen fick Joni fladdermusskit på sig igår också. Men det får han själv berätta om.

Ikväll? Vodkakväll.

XOXO till mina nära och kära där hemma.

Robin

ROBIN RAPPORTERAR: Chipschock #2

Man börjar ju helt seriöst fundera på vad det är för jävla chips dom har i det här landet. Eftersom jag fortfarande inte hittat en smak som är "2 die 4" så varierar jag lite nu och testar olika smaker, men den här tar fan priset på konstigaste smaker. Ketchupchips liksom...

Hur dom smakar då? Jorå... Ungefär som pommes med mycket ketchup på.

Robbans chipslista:

#1 Smiths' Cheese & Onion

#2 Red Rock Delis' Sourcream & Sweet Chili

#3 Smiths' Chicken

#4 Smiths' Salt & Vinegar

#5 Smiths' BBQ Ribs

Värt att tillägga är ju att det faktiskt bara är dom två översta som jag någonsin skulle köpa om jag befann mig i Sverige där konkurrensen är betydligt större på chipsmarknaden. Joni köpte förresten några ostkrokar som var helt okej igår, men det är ju ostkrokar och inte chips så dom får inte komma med på listan.

Utöver det har jag testat original, barbecue, sourcream & onion, sea salt, lime & black pepper m.fl. där egentligen ingen är att rekommendera. Australiensiska chips är helt enkelt inte som svenska chips, tyvärr.

Nåja...

Robin

ROBIN RAPPORTERAR: En tripp till IKEA

I princip alla var bakis idag som vanligt, men när alla vaknat upp så kände jag och Joni tillsammans med Maria för att göra nåt vettigt. Vi har många gånger tänkt på att gå till IKEA tidigare, men det har aldrig blivit av så vi körde på det idag istället.

Hur vi skulle ta oss dit visste vi dock inte riktigt. Det var inte så lätt att hitta heller, men efter ett tag så fick vi fram att det lättaste sättet är att ta tåget från Central till Rhodes (där IKEA ligger) - det är northern line, och det kostar $4 för en ToR-biljett om man tar studentbiljett (vilket man självklart gör eftersom man är jude och vill spara lite deg). Därefter var det typ fem minuter gång till shoppinggallerian där IKEA ligger.

Utanför Rhodes shoppinggalleria.

Och vilket jävla område Rhodes var. Bara nya, fina, exklusiva hus med vattenutsikt typ. Och så jävla varmt det har varit idag. Solen har verkligen stekt, så det kanske är tur att man spenderade mestadels av tiden inne på IKEA.

Utanför IKEA.

Vad gör man på IKEA då? Man käkar köttbullar i restaurangen - givet. Och så köper man svenskt godis (finns bl.a. Ahlgrens bilar, Daim, Marabou, Salt Sill med mera) och mat (finns bl.a. köttbullar, knäckebröd, laxfilé och liknande). Och varmkorv för $1. Och så känner man sig lite som hemma, om än bara för en stund.

Joni käkar Swedish meatballs with extra lingonsylt.

Kängurur på IKEA förtjänar att strypas, för dom är inte svenska.

Det fanns inte djungelvrål, men det fanns i alla fall saltlakrits.

En trevlig dag i alla fall. Nu skall man väl göra ingenting resten av kvällen... Kanske besöka Anna på Subway eller streama lite Jersey Shore eller nåt annat trevligt. Vi får se.

Robin

ROBIN RAPPORTERAR: Världens tråkigaste kväll

Först och främst: Ibland tar det ett tag för mig att orka skriva inlägg om vi gjort nåt speciellt, för då vill jag gärna ha bilder o.s.v. med för att göra det lite trevligare, så dessa inlägg blir oftast skrivna någon dag senare. Ett till sådant inlägg (med bilder alltså) kommer kanske senare idag. Eller när jag har ork.

Anyhow.. Igår var det tänkt att typ alla skulle ut till Coogee Bay Hotel, och det slutade ju som det slutade. Det var bara jag, Anna och Maria som gick ner dit. Joni gick hem när vi stod och väntade på bussen, utan att minnas att han gick hem. Alex gick hem och käkade (?), och Lovisa stannade hemma för att hon skulle jobba dagen efter.

Alex ringer sen Anna när vi är där nere och då bestämmer vi oss för att vi skall till Kings Cross. En taxitur senare är vi där och då tappar jag och Maria bort Anna och Alex, så klart. Anna är sämst i världen på att ge vägbeskrivningar så jag och Maria springer runt där på Kings Cross och försöker hitta stället de är på (Mansions Hotel). Slutar med att vi får fråga massa olika människor för alla verkar ha lite dålig koll, men vi hittar till slut.

Och det är det sämsta stället någonsin. Oj, vad gjorde man ens där? Visserligen hyfsad musik, men inget dansgolv och alldeles för hög musik för att kunna prata. Vad ska man göra där liksom? Man kan inte dansa och man kan inte prata... Nåja. Man ångrade ganska mycket att man drog från Coogee Bay Hotel som faktiskt var ett riktigt schysst ställe som dessutom ligger nära hemma. Helt enorm uteservering, schysst och stort dansgolv, flera barer o.s.v..

Tjejerna satt där med några "snygga" svenskar, och sen följer vi med dom hem till deras skabbkollektiv på Pitt St. Visserligen var lägenheten (i ursprungligt skick) väldigt fräsch, men den var lite äcklig efter att typ 13 killar bott där ett tag. Och just när man trodde att det inte kunde bli tråkigare så blev det tråkigast. Kan ha varit den mest ovärda timmen i hela mitt liv. Vad gjorde man där? Det var en full italienare som skypade med sin morsa och skrålade på en gitarr samtidigt (nej - han kunde inte spela), det var en annan italienare som spelade lite fotboll i en trång korridor, och det var två tråkiga svenskar. Och så några till randoms.

Jag drog hem och var hemma vid fyratiden tror jag.

Nu då? Nu skall vi försöka hitta till IKEA. Och då ska jag käka köttbullar, for sure.

XOXO Robin-Girl

ROBIN RAPPORTERAR: Master Chef-mässa

Dagen efter Alex födelsedag, d.v.s. i fredags, när samtliga var nio av tio på bakisskalan, jobbade två av oss medan fyra av oss (jag, Joni, Maria och Alex) drog på en matmässa dit Alex hade fixat biljetter.

Visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, och när vi först kom dit var det lite... "Var är maten då?" - men tio minuter senare när man redan hunnit provsmaka en massa saker så hade den känslan försvunnit. Och så provade man ännu mer mat. Och ännu mer. Och så provade man en smoothie. Och lite vin. Och lite chips. Och så vidare...

Man kan med andra ord säga att vi gick runt som judar där och käkade oss relativt mätta.

Robbans topplista:

1. Världens godaste fudge - eller det var i alla fall den bästa fudge jag smakat någonsin.

2. Grym jävla nygjord äckelsmoothie. Gjord på bl.a. banan och typ spenat eller vad det var, plus massa annat. Den såg så sjukt äcklig ut - den var äckelgrön i färg - men var snuskigt god.

3. Australiensisk 100% native flavour sallad. Hohoho, så fint den skulle sitta med en fet, grillad köttbit.

4. 100% organic chips - speciellt dom som var gjorda på rödbetor eller vad det var. Sjukt coolt och gott.

5. Den där nötliknande grejen som smakade gott...

Robbans bottlista:

1. Äckelräka.

Robbans incidentlista:

1. Maria som sträcker sig efter en tandpetare från en burk där det står: "RUBBISH"
2. Alex som tar för sig av smakprover utan att läsa lappen där det står: "PLEASE ASK BEFORE YOU TAKE A SAMPLE"

Hur är det med engelskan, tjejer? ;-)

Robbans citatlista:

1. Alex judekommentar #1: "Men ska man få smaka nån gång eller ska han bara stå där och skryta över jävla maten, eller?" (om en person som stod och tillagade smakprover).

Master Chef-tjockisen blir intervjuad av Channel 10.

Utöver det så fick vi även se en utav huvudpersonerna i Master Chef; ni vet den där stora killen. Han hade fula, men ändå ganska coola skor. Plus att vi blev tillfrågade om vi ville vara med i nyheterna (på TV) vilket vi självklart ville. Vad fick vi göra då? Vi fick stå i bakgrunden när ovan nämnd person blev intervjuad av Channel 10 (tror jag det var). Är inte det lite mäktigt? Höhö...

Robin

ROBIN RAPPORTERAR: Födelsedag + Taronga Zoo

I torsdags var det ingen vanlig dag, för då var det allas vår kära Alexandras födelsedag. Hon fyllde hela tjugoen vintrar då, så vi överraskade (eller tja, tror inte hon vart så överraskad men ändå) henne på morgonen med finsång och tårta på sängen.

Därefter skulle vi dra med oss henne på Taronga Zoo innan hon skulle jobba på eftermiddagen. Hela familjen tillsammans - supertrevligt. Anyhow; sagt och gjort.

Taronga Zoo var en ganska häftig upplevelse, och jag själv började mest fundera på hur många olika sjukt häftiga varelser det finns på vår jord egentligan. Man vet ju om att det finns små pingviner, långa giraffer, äckligt stora ormar, gorillas och sådana grejer - men är det nån som på riktigt tänker hur häftigt det är egentligen? För det är ju ascoolt. Att alla är så jävla fula så att dom blir coola.

Wombat

Saltvattenskrokodil.

Giraffer.

En såndär "Timon"

Elefanter.

Det var väl den samlade känslan för mig efter besöket. Vad fick vi se då? Massvis. Ni kan se några bilder ovan, men vi fick i alla fall se koalor, kängurur, gorillas, giraffer, elefanter, tigrar, kodiakbjörnar, anacondor, småpingviner, sjölejon och massa, massa annat.

Häftigast var, förutom att äntligen få se en livs levande koala som har varit lite av ett livsmål för mig, att få klappa en känguru. Man får inte hålla i eller röra i koalor i New South Wales och således fick jag aldrig göra det, men en känguru fick jag i alla fall klappa. Och så sjuk mjuk päls dom har! Skulle lätt kunna tänka mig att ha den pälsen som heltäckningsmatta här i lägenheten. Hähähähä.

Koala!

Känguru! Den lever; den är bara lite trött.

Mer då? Favoritdjuret efter besöket var kanske lite oväntat de små pingvinerna (som var jättesmåa). De såg så fridfulla och awesome ut när de flaxade runt i vattnet. Det såg ut som att dom flög i vattnet - riktigt coolt.

Favoritdjuret: En liten pingvin.

Annars var den den lilla fennec fox oerhört söt också. Det är sådana djur som är så pass söta så man skulle kunna smälta när man ser dom typ. Jag vet att det låter jävligt gay, men ni fattar inte förrän ni sett dom.

Ifall nån som läser detta någonsin åker till detta zoo så rekommenderar jag dock att ni skall vara fullproppade med mat när ni går in på zoot, för att käka där var svindyrt och inte särskilt gott heller. Jävla monopol. En burgarmeny som smakar sämre än McDonalds för $14.50. Hade man varit smart hade man gjort som Jude-Lojsan #1, d.v.s. att inte köpa någonting för att man egentligen inte har råd och sedan bara äta alla andras rester. Tror Jude-Lojsan helt enkelt är snäppet smartare än oss andra.

Efter zoo så åkte Alex till jobbet och vi andra åkte tillbaka och började förtära alkoholhaltiga drycker. Vid 21-tiden åkte vi in till stan för att möta upp Alex och gå ut med henne för att fira hennes födelsedag.

Vi började i Hyde Park på en parkbänk där vi snackade och drack. Efter ett tag, nån timme, så kommer en polisbil inrullandes på parkvägen. Joni, som den jude han är, springer iväg medan jag sitter kvar där med Anna och Alex. Polisen frågar oss om vi dricker alkohol och Anna säger "nej" - vilket självklart var en lögn. Polisen synar lögnen och Alex ber om ursäkt. Polisen säger att vi antingen kan hälla ut alkoholen och sitta kvar, eller gå därifrån. Vi väljer då att behålla alkoholen och gå därifrån. Polisen var bussig i alla fall.

Efter en eller två incidenter och en timme till ungefär vart allting en dimma för Stekarn. Jag följer med han hem och låter tjejerna gå ut på en raggrunda alldeles själva, medan jag stapplar hem med Joni som förmodligen slog världsrekord i fylla just den kvällen. Lätt hänt med succéreceptet Wicked Volski, som vi kallar det för.

Hoppas du hade en bra dag i alla fall bästaste Alex! :))))

XOXO Robin-Girl

JONI RAPPORTERAR: Guess whos back?

Back with a vengance, nu är jag äntligen här igen! Bakis som aldrig för, nä jag är faktiskt inte så bakis idag, ett glas mjölk och några bars gör verkligen allt känns det som. Sitter här i Alex/Marias rum, som förresten har åkt iväg till centrum för att jobba/jobba trial.

Vad har hänt sen sist? Jävligt mycket skulle jag påstå, är ni flitig besökare så har ni blivit uppdaterade av Roland, två sidor av en historia är alltid roligt att se men kanske inte på en blogg (oj vad mycket ovärt jag skriver, vad har hänt)


iförrgår

Vi gick iväg till Maroubra beach, skönaste vattnet hittils (dock var det många småa maneter, typ hundra st som var uppspolade på land också. Lite bilder:

Jag, Anna, Maria och Robin förfestar lite här hemma för att sedan dragit in till WakeUp där vi har ett antal vänner (eller, ja bekanta), väl uppe på rum 702 så sitter det säkert 30 personer, bland dessa finns Hakim, Random, Galna tyskar (varav en som är kär i mig typ, crazy j) och allas våran VIP! VIPen är en väldigt underlig människa, utseendet skulle jag säga finns, pengarna skulle han säga finns (men i själva verket ljuger han om sin ekonomiska framgång), och roliga saker som han sagt:

1. Känner Sebastian Ingrosso från Swedish House Mafia och att han fått VIP biljett från honom till både Stereosonic och David Guetta på NewYears Eve. Roliga var att han inte drog till Steresonic (Där Ingrosso, Robyn et.c spelade) för att han skulle på en Absolut Vodka fest ist som han sa lät mycket roligare.
2. Han har ett hus med pool på bondibeach (eller ja, hans föräldrar), men han bor på WakeUp hostel ändå, that doesnt make sense).
3. I Tyskland (som han kommer från) så behöver han inte ens börja snacka med tjejer, utan tjejerna kommer fram till honom för att dom vet vem han är..
4. När han skulle köpa en väska till Julia (Countryroad väska för typ 30$) så fungerar självklart inte kortet! Samma sak när han skulle bjuda en av tjejerna på en drink, kortet fungerar ej. Troligtvis lowoncash.
5. Han har varit på nästan alla tjejerna av dom vi bor med, han har tom rankat dom för mig också (om vem han tycker är finast et.c) men den listan tänker jag inte släppa ;) Eller jag kan säga att Lovisa är högst på den.

Allt detta gör honom till en mytoman, helt enkelt.


Nog om detta, vi är inne i rummet kanske 10min innan vi beslutar oss för att dra vidare till utstället, när jag säger vi så menar jag Robin, Jag, Anna, Maria, VIP och Sigrid (Jo hon heter så) Sidebar var fullsmockat, Scubar är äckligt, Scruffys är också äckligt, Scary Canary hade stängt, The Ivy hade stängt. Under perioden vi kommit fram till detta så har det säkert gått 2h, Anna/Vip har sprungit iväg som vanligt (hon gör det ofta) och vi gick jävligt långt. Iaf, jag bestämmer mig för att vi ska ta taxi till Kings Cross (självklart betalade killen som har mest pengar, hehehehehehe), väl där så har The Bank stängt som är ganska bra så drar på ett annat ställe som jag inte kommer ihåg namnet på, jag tycker det är OK men inte dom andra så efter 30min så drar vi till Hyde Park för att kliva på bussen! En helt ovärd kväll alltså..



igår.
Vaknar upp bakis förstås! Jag, Robin, Lovisa, Ina, Moa och Anna hänger på Coogee beach, badar även lite, händer inte speciellt mkt förutom att Robin ligger och tittar på alla tjejer som solar topless (och jag konstarar att alla som solar topless har småa bröst,) Vi drar vidare (Jag/Robin), köper alhol och lagar lite mat (ja eller robin äter på KFC som vanligt.)


Vid 19.00 börjar alla dricka, det slutar med att merparten av festdeltagarna (jag, alex, anna, maria et.c) ligger i en böghög mitt på golvet, ngn tjej tar även av en annans tjejs trosor haha, finns roliga bilder iaf! Mer och mindre smickrande.... Vi drar vidare till Kings Cross då vi hört att det ska vara riktigt bra på ett ställe som heter WorldBar, när vi går dit bär jag runt på en 55 kilos klump på ryggen (ett annat namn för klumpen är Lovisa) i kanske 30min, många kalorier som brändes. Väl på KC så drar vi först på ett ställe som har skönt struktur. Jag köper en vinflaska av kyparen, som inte hittar vinöppnaren, jag var för full och otålig så jag tar flaskan och drar vilket föranleder till att folk tror jag snott flaskan. Aja, hur öppnar man en flaska på ett uteställe? jag tänker självklart att "slå flaskhalsen mot något hårt så går det sönder och man kan dricka", det är ju inte att föredra då glasssplitter i blodet (sen hjärtat) inte är något att eftersträva (om man nu inte har en genuin dödslängtan).


Sagt och gjort, jag slår sönder flaskhalsen och börjar dricka, Anna som var nykter var smart och tog den av mig och kasta bort skiten.. Vi beger oss sedan till WorldBar, alla kommer in förutom mig (ett tips: även om du har stora bröst så hälper det inte utan ID kort, hehee) så min kväll slutar där!

worldBar.

Joni fuckin Khanini Johansson,
See ya - Dont wanna be ya!

JONI RAPPORTERAR: Bilderna nedanför är tagna av mig

Bilderna nedanför är tagna av mig, ville bara säga det. hehehe

Joni

ROBIN RAPPORTERAR: Om en ny favoritstrand

Vi tog förresten en lång omväg igår för att besöka Maroubra Beach istället för Coogee Beach som vanligt. Vi gick i kanske en och en halv timme innan vi kom fram, men det var det lätt värt.

Det var förmodligen den skönaste stranddagen i världshistorien. Trots att det var superfint väder; vindstilla, inte ett moln på himlen och kanske 28-29 grader eller någonting, så var det knappt några människor på stranden. Maroubra är nämligen en strand i princip inga turister åker till - den ligger för långt bort.

Det var i vilket fall stora, sköna vågor och behagligt vatten (förmodligen runt 21 grader, så det kändes kallt först men efter ett par minuter vande man sig och då var det sinnessjukt skönt).

Därefter skulle vi grilla, men grillstarten vart lite misslyckad på sätt och vis så dom enda som kunde grilla var dom som hade kött och inte kyckling. Mitt och Jonis kött vart dock riktigt, riktigt gott - och det kostade bara $3 var för pepparsteken.

Till det vart det lite vin, utgång och den vanliga fadderullan... Vi hann i alla fall testa på ett nytt ställe under kvällen. The Sugar Mill på Kings Cross. Ganska skönt ställe, men alldeles för dålig musik för att jag skulle vilja stanna där längre än tio minuter typ.

Idag har det varit fortsatt fint väder, så vi besökte Coogee Beach som vanligt. Ikväll? Red Bull Vodka. Och kanske testa på nån ny klubb.

ROBIN RAPPORTERAR: The Rocks

Efter en lördag där vi gjort absolut noll kände vi för att göra nåt vettigt förra söndagen (d.v.s. iförrgår). Alla i familjen var lediga förutom Anna som jobbade.


Familjen (minus Anna) framför Operahuset.


Vi bestämde oss då för att göra nåt häftigt. Vi var alla sugna på känguru, krokodil och struts-pizza, varför vi hoppade på bussen till Circular Quay (nära Operahuset bland annat). Där tog vi lite turistbilder innan vi begav oss till The Rocks som vi tog på förbivägen.


Jag och Maria på The Rocks helgmarknad.


The Rocks har varje helg en marknad som är helt sinnessjuk. Sakerna som finns där är helt otroliga. Jag vet att min kära mor och förmodligen även alla andra kvinnliga i min släkt (möjligtvis med undantaget min nyfödda systerdotter) skulle älska stället. Det fanns så fina, genuina saker där. Alltifrån superfina, självklart egenmålade, målningar till handgjorda smycken till ryggkliargrejer av känguruklor till riddarrustningar som prydnader o.s.v.. Bland annat var det en 11-årig (!!!) som hade gjort konstverk som skulle kunna vara gjorda av Picasso. Det var helt, helt, helt, helt sjukt och jag önskade att jag hade pengar så att jag kunde köpa så mycket saker där.


En särskild sak jag fastnade för var en scrapbook i superfint läderfodral med ett snöre så man kunde stänga boken. Annars var det bara tomma sidor i boken. Sådana sidor jag skulle vilja fylla med allting som händer här i Australien. Tyvärr kostade den $50 vilket är lite väl mycket för mig just nu, men jag vart verkligen helt kär i boken. Kanske måste köpa den ändå nästa helg. Vi får se.


(PS. Jultomten: Om du vill ge mig nån julklapp i år så vill jag antingen ha den boken eller pengar till ett surfcamp).


I vilket fall rörde vi oss vidare mot The Australian Hotel för att testa på lite pizza. Det visade sig vara svindyrt, men väl värt det. Vi fem delade på tre små pizzor och fick då alltså käka både kängurukött, strutskött (eller vad det nu var) och krokodilkött med olika kryddningar och grönsaker och sånt på pizzan. Robbans lista:


1. Känguru. Detta var förmodligen den godaste pizzan jag käkat någonsin.
2. Struts (om det nu var det). Gott, men ändå utklassad av kängurun.
3. Krokodil. Smakade inte särskilt mycket, lite som torr kyckling. Inte äckligt, men inte gott heller.





I bild: Kängurupizza, och krokodilpizza i bakgrunden.


En CP-retard som käkar kängurupizza.



Julstämning i Sydney. Eller?


En CP-retard som stod vid Circular Quay.

ROBIN RAPPORTERAR: Side Bar... igen!

Så här är det ju... Det finns ställen man är less på, och så finns det ställen man är grymt less på. Side Bar är ett sånt ställe för mig. Trots att jag lovat mig själv att aldrig gå dit igen så dras man dit som en äcklig magnet för att alla andra vill dit.

Anyhow, i fredags skulle vi i alla fall mötas upp med Arvikatjejerna Amanda och Louise, ett par tjejer vi träffat på Wake Up, som hade varit på nåt tokigt buschäventyr ett bra tag. Börjar då självklart med lite förkrök (oj, jag har alltid velat skriva det ordet) i lägenheten med Stekarn och Anna som också skulle med.

Vi beger oss sedan ut mot Wake Up där vi skulle möta upp tjejerna och sedan gå till Ivy eller nåt annat ställe vi inte redan varit på. Går in i deras rum, sitter där en stund innan folk börjar röra sig utåt. När vi väl står där ute möter vi upp en annan svensk tjej, Jeanette, som vi träffat tidigare. Hon skulle hänka på, helt enkelt.

Vi velar ett tag om var vi ska, innan folk till slut bestämmer att vi skall tillbaka till det äckliga jävla Side Bar. Sagt och gjort - vi gick dit. Enda problemet var att vakten inte gillade Stekarn, så han kom inte in till att börja med. Han försökte igen en minut efter tillsammans med Jeanette och då gick det mycket bättre. Trots att det var samma vakt. Jahapp.

Under den tiden var jag redan inne på Side Bar och hade mot all förmodan en riktigt trevlig tid med Arvikatjejerna. Fick dessutom lära mig ett trick som enbart riktiga judar (d.v.s. snåla människor) tar till: In till krogen smugglade de in påsen med vin (från bag in box) i handväskan. De tog sedan ett glas och gick in på toa för att hälla upp vin. Har ni hört om nåt mer judeaktigt? Riktigt jävla smart dock. Backpackerstyle!

Vi gick vidare efter ett tag, med Anna bortsprungen som vanligt, och skulle bege oss mot Ivy. Joni visste var det låg, sade han. När jag frågade han igen efter fem minuter visste han inte längre.

Vi gick då, längs George St (en av de största gatorna i centrala Sydney), till Scruffy Murphys istället. Där hann vi vara ungefär tio minuter innan vi insåg att det var aptråkigt den kvällen. Tillbaka till Side Bar bara för att inse att vi var alldeles för trötta för det.

Det slutade med att vi övernattade på Wake Up istället för att åka hem, där vi bl.a. fick träffa Hitlers dotter. Hon måste helt seriöst ha varit det, för hon bestämde tydligen om allting som hände i det tiobäddsrummet där vi sov. Vi fick inte prata, vi fick inte viska, vi fick inte sitta var vi ville och Joni fick inte sova där (!?) enligt henne. Hon ringde t.o.m. in hela tyska husmaffian (d.v.s. typ fyra tyska tjejer ledda av en tjockis med jättefula fakeuggs på fötterna) för att... Ptjaa, varför vet jag inte riktigt, men det gjorde hon i alla fall. Vi brydde oss dock inte om det, och sov där ändå.

Får i alla fall lov att tacka Amanda och Louise för den trevliga kvällen. Hoppas ni har det bra i äckliga New Zealand. Kan också berätta att lördagen var mindre rolig. Vi var bakis hela dagen.

ROBIN RAPPORTERAR: Kings Cross at day

För ett par dagar sedan, i torsdags tror jag, så kände vi för att hitta på nåt. Vi bestämde oss då för att gå till Kings Cross, denna gång på dagtid, och sedan leta efter Hard Rock Café som tydligen skulle finnas i Sydney.

Sagt och gjort. Vi gick till Kings Cross på dagen och det var riktigt fint; klart annorlunda från vad det är på kvällen. Något Hard Rock Café hittade vi dessvärre inte. Det visade sig att de tydligen hade stängt för tre år sedan. Doh!

Istället gick vi till Fringe (längs Oxford St) och käkade det vettigaste vi hade käkat sedan vi kom hit. En stek för $10 som smakade klart OK. Rekommenderas för alla Sydneybor.

Därefter var det dags för nästa påhitt. Vi hade läst i FB-gruppen "Svenskar i Sydney" att det skulle vara lussebullsbak på Svenska Kyrkan i Sydney. Vi gick dit, och när vi kom dit möts vi av en stängd dörr. Vi hade tydligen missuppfattat informationen och glömt att notera att baket skulle hållas i en av volontärernas lägenhet (som förövrigt var snuskigt nice - den låg på 16:e våningen med utsikt över stan).

Efter lite strul mötte ett par svenska killar upp oss och ledde oss till lägenheten där det var fullt med massa andra svenskar. Och hur är det då? Well, hur det blir om man slänger in typ 20 st nyktra svenskar där endast ett fåtal känner varandra sedan tidigare i en och samma lägenhet vet nog alla som läser detta. Det blir stenstelt.

Stämningen lättades upp efter ett tag och vi "bakade" lite pepparkakor och käkade lite knäck innan vi begav oss hemåt för att betala hyran. Gick det problemfritt då?

Nej, självklart inte. Efter en motorcykelolycka längs Elizabeth St så var trafiken stoppad ena vägen vilket ledde till att i princip alla höll sig till kollektivtrafik, vilket i sin tur innebar att det hann gå ungefär 10 fullproppade bussar innan vi kunde få hoppa på en buss och komma hem.

Bilder?

Kungen av nattklubben The Bank på Kings Cross.

Gänget på Kings Cross.

En park där lodisar hänger på natten på Kings Cross.

På väg till Kings Cross.

Vid Oxford St, en erkänd homogata i Sydney där det kan hända de konstigaste grejerna. Se ovan för bästa exempel.

Joni posar med en strippa/hora utanför en strippklubb på Kings Cross.